Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur män och kvinnor upplever den traumatiska händelsen och utvecklandet av posttraumatiskt stress syndrom.Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar från olika traumatiska händelser där män och kvinnor var inblandade. Resultaten analyseras och resulterar i fyra teman. Dessa teman är känslomässiga upplevelser (affektiva), beteendeförändringar, existentiella/sociala upplevelser och psykofysiologiska upplevelser. Det man kan konstatera är att dessa individer har en sänkt livskvalitet och problem i sitt dagliga.

I och med den utvecklade tekniska utrustningen överlever allt fler patienter som drabbats av trauma. Därför är det stor sannolikhet att vårdpersonal under sitt arbete kommer i kontakt med dessa patienter. När vårdpersonalen är i kontakt med patienter som drabbats av trauma är det många gånger omöjligt att själv bli påverkad. Detta kan leda till att vårdpersonalen själva får liknande symptom som patienten. För att undvika framtida obehag är det av överordnad betydelse att vårdpersonalen har kunskap om att omhändertagande av traumatiska patientfall på arbetsplatsen kan komma att påverka vårdpersonalens egen kropp och psyke samt hur vårdpersonalen kan lära sig uppmärksamma dessa symptom.

Ambulanssjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete upprepade situationer med hög stress där hon måste möta och hantera händelser som ligger utanför ramen av normala mänskliga erfarenheter. Stressreaktioner kan ses som en normal reaktion för den som varit med om en traumatisk upplevelse. Många har lärt sig att hantera detta i sin arbetsvardag, men för en del utvecklas denna stressreaktion till att bli långvarig, med en förhöjd risk för att utveckla depression, drog- och alkoholmissbruk samt posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Det är betydelsefullt för ambulanssjuksköterskor att ha strategier för att kunna hantera upplevelsen efter traumatiska händelser och därmed kunna förebygga långvariga stressproblem. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser och hantering av traumatiska händelser i tjänst.

Akutvårdspersonal utsätts allt mera för svårare katastrofer och olyckor. Vilket leder till en ökad press på personalen. Syftet med denna studie var att belysa hur akutvårdspersonalen bearbetar traumatiska händelser för att inte utveckla post-traumatiskt stress syndrom. Metoden var en litteraturstudie. Artiklarna analyserades med Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.18 artiklar analyserades.

Långtidssjukskrivningarna har under de senaste tio åren fördubblats i Sverige. Stressrelaterade sjukdomar står för den största ökningen. Denna enkätstudie syftade till att undersöka skillnader mellan en grupp individer sjukskrivna för utbrändhet/utmattningssyndrom (n=10) och en kontrollgrupp (n=12), med avseende på olika erfarenheter och upplevelser av livsviktiga och traumatiska händelser och med avseende på upplevelsen av socialt stöd. Frekvensen av sådana livsviktiga och traumatiska händelser i barndomen eller i nära anslutning till insjuknandet, visade sig vara högre i patientgruppen och har i jämförelse med kontrollgruppen, i större utsträckning skett i relation till närmaste familj eller nära vänner, samt varit upprepade eller pågått under en längre period. Personerna i patientgruppen har också uppgett att de blivit starkare påverkade av de livsviktiga och traumatiska händelserna jämfört med personerna i kontrollgruppen.

Akutvårdspersonal utsätts allt mera för svårare katastrofer och olyckor. Vilket leder till en ökad press på personalen. Syftet med denna studie var att belysa hur akutvårdspersonalen bearbetar traumatiska händelser för att inte utveckla post-traumatiskt stress syndrom. Metoden var en litteraturstudie. Artiklarna analyserades med Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.18 artiklar analyserades.

Sjuksköterskornas arbetsvardag bestod av att ofta möta lidande och död hos sina patienter. De behövde i sitt arbete strategier för att hantera sina psykiska och känslomässiga reaktioner. Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskans reaktioner och bearbetningsmetoder av traumatiska händelser uppkomna i arbetet. Metoden var litteraturstudie. Artiklarna analyserades enligt Evidence Based Nursing (EBN) gjord av Flemming (1998).

Sjuksköterskornas arbetsvardag bestod av att ofta möta lidande och död hos sina patienter. De behövde i sitt arbete strategier för att hantera sina psykiska och känslomässiga reaktioner. Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskans reaktioner och bearbetningsmetoder av traumatiska händelser uppkomna i arbetet. Metoden var litteraturstudie. Artiklarna analyserades enligt Evidence Based Nursing (EBN) gjord av Flemming (1998).

Arbetet inom ambulanssjukvården innebär en daglig risk för svåra och traumatiska situationer. Att som personal ställas inför dessa situationer kan medföra olika psykiska, fysiska och emotionella reaktioner. Vid svåra och traumatiska situationer är det viktigt att ambulanspersonalen känner stöd från kollegor och ambulanschefen. Stödet är en viktig del till en god bearbetning av en traumatisk händelse. Syftet med studien är att undersöka ambulanspersonalens upplevelser av att hantera svåra och traumatiska situationer.

En positiv eller negativ livsinställning, djur, natur, tro och utbildning, är det faktorer som har skyddande egenskaper? Personerna som fått behandling professionellt, har bearbetat händelserna de varit med om bättre än de som inte har fått hjälp med bearbetning. De personer som har en positiv livsinställning, i kombination med att de fått professionell hjälp av någon, har bearbetat de traumatiska händelser de varit med om bättre, än personer som har en negativ livsinställning, eller inte fått professionell hjälp. Några av personerna som intervjuats har även haft stor hjälp av att vistas ute i naturen tillsammans med sina hundar. Hundarna har varit ett stort stöd mentalt och en god vän som lyssnat när de mått dåligt..

I detta arbete beskrivs hur lekterapeuterna på några sjukhus arbetar med att hjälpa barn att bearbeta traumatiska händelser med hjälp av leken. Jag har intervjuat tre lekterapeuter om deras syn på hur de på bästa sätt kan hjälpa barnen. Resultaten visar att personalen på lekterapin alltid finns där som stöd i barnens bearbetning och att de har tid för varje barn. Deras mål är att barnen ska vara trygga och att barnen ska komma ihåg lekterapin som något positivt. Lekterapin är en fri zon - det vill säga att där får man inte göra några behandlingar eller ta stick..

Bakgrund: Varje år drabbas flera individer av traumatiska hjärnskador orsakade av yttre våld mot huvudet. Det kan leda till olika funktionssvårigheter som påverkar och förändrar livet. Individen går från att vara självständig till att bli beroende av andras hjälp och stöd i vardagen.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av rehabilitering efter en traumatisk hjärnskada.Metod: Den systematiska litteraturstudien utgick från en väl formulerad och klar fråga som sedan besvarades metodiskt genom att ha identifierat, valt, värderat och analyserat relevant forskning. Analysen grundades på en manifest innehållsanalys.Resultat: Det visade sig att individer som drabbats av en traumatisk hjärnskada upplevde begränsningar i vardagen och hade en rädsla för att misslyckas under rehabiliteringsprocessen. Information och stöd hade stor betydelse och upplevdes både positivt och negativt för individen.

SAMMANFATTNING:Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt.

Bakgrund: I dagsläget beräknas 20 miljoner människor vara på flykt världen över. År 2006 fick Sverige in 6320 ansökningar om uppehållstillstånd gällande barn. Flyktingbarn kan ha varit med om traumatiska händelser i hemlandet, såsom krig och våld vilket kan förändra deras psykiska hälsotillstånd. Syfte: Att belysa barns psykiska hälsotillstånd efter flykt från krig och våld. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda svårt sjuka barn prehospitalt. Ambulanssjuksköterskors arbete ställer dem inför traumatiska situationer som visat sig öka risken att drabbas av arbetsrelaterade hälsoproblem. Av de situationer som visat sig utlösa stark känslomässig påverkan hos ambulanssjuksköterskor beskrivs ofta händelser där svårt sjuka eller skadade barn förekommer som de mest traumatiska. I denna intervjustudie genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys, vilket resulterade i att fem teman identifierades: Att känna säkerhet vid omhändertagande av barn: Att känna osäkerhet vid omhändertagande av barn: Att vilja göra allt: Att känna behov av att bearbeta svåra händelser: Att känna betydelsen av föräldrarnas närvaro.